Blev en stund på sjukhuset som planerat. Pappa sov när jag kom så jag satt en stund och bara var. Sen kom en undersköterska och börja hålla på med något så pappa vakna av det. Vi pratade en stund sen somna han igen. Hade just fått morfin mot smärtan i benet/ fot innan jag kom dit så han var väldigt trött, skrev lite i hans dagbok och sen kom mamma, Karin och Ville. Då vakna han och prata som bara attans. Sa till mig att det var inte mening och somna men jag vet ju varför så det gör ingenting. Fick en stund ensam med honom, mina tankar och det var skönt. Eftersom pappa kommer ligga på sjukhuset ett tag så känns det som jag kommer vara där mycket ändå. Han verkar vara bra humör trots smärtor, en kämpe som många säger. Verkar ha installerat sig bra på sin sal. Hans saker är överallt. Känner sig" hemma" där. Fått musik och ljud böcker och lyssna på.
Känner mig fortfarande känslosam och gråtmild när jag tänker på pappa och speciella saker som handlar om honom och mig. Tacksam gråt känns det som att jag har min pappa kvar trots allt som hänt och att han mår ganska bra även om han fortfarande måste ligga mycket i sängen och i rullstolen och kan bara träna i sängen än så länge.
R och viggo for till svärföräldrarna och fixa bilen medan jag var på sjukhuset.
Nu ska vi ha fredags mys.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar